om att sakna

att sakna en väldigt bra hund, foppa!
en beardedcollie som tillhör mina kusiner + morbror och moster.
han blev 13 år, och hans höfter pallade inte mer, han avlivades idag.
13 år - en lång tid, nästan hela mitt liv, så man har liksom vuxit upp med honom, så det känns helt fel att han är borta nu, verkligen sorgligt.. men han har det nog väldigt bra där han är nu, han behöver inte ha ont längre, och det tycker jag är väldigt bra..
men jag kommer iallafall att sakna honom.

menmen, nu är jag hos bäst-hanna. vet inte riktigt vad vi ska hitta på nu, men nånting ska vi väl komma på att göra.. har då spelat kort med hanna, hennes mamma och hennes lillebror. jag kände mig riktigt duktig eftersom att jag inte spelat det kortspelet på hur länge som helst, typ när jag gick på fridhem.
jaja, ska springa iväg nu, för jag tror att hanna tycker att jag är riktigt osocial ;)
vi hörs!
/m,